Skador

Orsaker till skador

Fönster kan ta skada på olika sätt av inifrån och utifrån kommande fukt. Inifrån är det framförallt kondens som kan orsaka skada. Hur denna kondens uppstår och kan förhindras redovisas i Kondens på fönster. Utifrån kommande fukt kommer huvudsakligen från regn.

 

Fuktskador på fönster av utifrån kommande fukt är resultatet av regn och blåst i kombination med otätheter i anslutning till fönstret. Det kan vara otätt mellan fönstrens sidokarmar och husfasad, otätheter i anslutningen mellan fönster och fönsterbleck eller att själva fönstret släpper igenom fukt. Värsta scenariot är naturligtvis regn i kombination med hård blåst, så kallat slagregn eftersom fritt vatten då trycks in i fasaden. Vid slagregn kan dessutom vatten läcka in i väggen eller fogen mellan karm och vägg och på så sätt påverka fönstret. Även snö som blir liggande på utsidan av karmen och smälter kan fukta upp fönstret.

 

Vanligen uppstår skador på ett fönsters nedre delar. Dessutom är det vanligare med skador i fönster som är utsatta för sol, väder och vind. Att skadorna är koncentrerade till fönstrens nedre delar är tecken på att de flesta skador orsakas av fritt vatten som runnit ner utifrån, ovanifrån eller genom otätheter i konstruktionen.

 

Anledningen till att träfönster angrips av rötsvampar är ofta en kombination av händelser. Det gemensamma är alltid att trävirket är mycket fuktigt under en längre tid. För att röta ska uppstå i virke måste fyra villkor uppfyllas samtidigt:

  1. Tillgång till näring (finns i det obehandlade trävirket)
  2. Syre (finns i luften)
  3. Temperaturer mellan 4–40 °C
  4. Att fuktkvoten i träet är över 0,20 kg vatten/kg trä (20 % fuktkvot)

 

Om en eller flera faktorer saknas klarar sig virket från röta. Genom en väl genomtänkt konstruktion kan man se till att fuktkvoten aldrig överstiger risknivån för rötsvampar. Om virket skyddas genom impregnering gör detta att rötsvamparna inte kan tillgodogöra sig näringen i träet.

 

I flera av referenserna nedan beskrivs olika orsaker till att röta uppstår på fönster, eller egentligen varför det blir så hög fukthalt i träet. Ofta är det kombinationer av följande:

Fukt som trängt in i träet måste kunna avdunsta om skador inte skall uppkomma. När solen skiner på fönstret värms det fuktiga träet upp och betingelserna för röta ökas. Detta tillsammans med den större slagregnspåfrestningen från söder och väster och snabbare nedbrytning av målningen kan vara förklaringen till varför skador är mera frekventa på sydfasader än andra fasader.

Att undvika skador

För att i möjligaste mån undvika skador på fönster rekommenderas att:

Anledningar till fönsterbyten

Det finns flera anledningar till varför man byter fönster i en byggnad. Fönstren kan vara dåligt underhållna och i så dåligt skick att de måste bytas mot nya, det är alltså inte ens lönt att renovera dem. En annan anledning kan vara att man vill byta till mer lättskötta och funktionella fönster. Det kan också vara så att man vill förbättra fönstrens värmeisolerande förmåga och därmed spara energi. I detta senare fall finns även möjligheten att bygga om befintliga fönster till mer energisnåla genom att montera in en extra ruta eller att byta ett av fönsterglasen mot ett glas med lågemissionsskikt. Slutligen kan man vilja förbättra fönstrens ljudisolering genom ett fönsterbyte.

 

När man byter fönster i en byggnad är det viktigt att tänka på den arkitektoniska helheten, att välja fönster som passar i byggnaden. Det gäller inte bara omsorg om det nya fönsterutseendet utan även omsorg om kringarbetena. Att resultatet blir bra behöver nödvändigtvis inte innebära att man byter till exakt likadana fönster som tidigare. Huvudsaken är att man försöker behålla så mycket som möjligt av husets ursprungliga karaktär. Här spelar färgen på fönstersnickerierna en viktig roll.

 

 

Exempel på lyckade fönsterbyten. I den övre fasaden i Jugendstil har de nya fönstren fått exakt samma utseende som de gamla. I den nedre fasaden har man gjort ett varsamt byte av fönstren där husets karaktär bibehållits.

Referenser

BECKER, B., T. FOLLIN, H. PETTERSSON, S. SÖNDERGAARD. 1981. Fukt. Ytterväggar Fönster. T30:1981, Byggforskningsrådet, Stockholm.

 

BYGGFORSKNINGSRÅDET. 1982. Fönsterskador. Skador och underhåll. Skador och åtgärder. T39:1982, Byggforskningsrådet, Stockholm.

 

HAGENTOFT, C.-E. 2002. Vandrande fukt Strålande värme - så fungerar hus. Studentlitteratur.

 

HÖGLUND, I., B. O. PETTERSSON, B. ÅHLGREN. 1984. Fönsterteknik. Byggförlaget, Stockholm.

 

NEVANDER, L. E., B. ELMARSSON. 1981. Fukthandbok - Teori Dimensionering Konstruktion. AB Svensk Byggtjänst, Stockholm.

 

NEVANDER, L. E., B. ELMARSSON. 1994. Fukthandbok - Praktik och teori. AB Svensk Byggtjänst, Stockholm.

 

OLSSON-JONSSON, A. 2001. Långtidsprovning av fönster - Erfarenheter av fönsterbyten. SP Rapport 2001:31, SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, Borås.

 

OLSSON-JONSSON, A. 1988. Förbättring av fönsters värmeisolering samt upplevelse av fönsterbyten. Rapport R40:1988, Byggforskningsrådet, Stockholm.

 

Ett fönster med tydliga skador på det utvändiga färgskiktet.

Foto: A Olsson-Jonsson

Fönstrets nedre parti är mycket starkt angripet av röta och större delen av fönsterkarmen är bortruttnad på grund av dåligt underhåll.

Foto: A Olsson-Jonsson

 

 

Tät fogmassa utvändigt gör att fukt som kommit in bakom fogmassan har svårt att torka ut.
Tät målning utvändigt gör det svårt för fukt som kommit in i karmen eller bågen att torka ut.
Svaga punkter i en fönsterkonstruktion. Det finns risk för röta i de markerade partierna.
Dålig vidhäftning mellan kitt och glas eller sprickor i kittet kan ge röta i bågen. Detsamma gäller för dåligt monterade glasningslister.
Ett fönster placerat långt ut i fasaden är alltid utsatt för väder och vind. Ett fönster placerat långt in i fasaden är mer skyddat.
Via fönsterbleckets infästning i karmunderstycket kan fukt komma in i träet.
Via sprickor och springor i träet kan vatten sugas in och ge röta. Ju bättre underhållet fönstret är, desto mindre är risken för röta.
Sprickor i karmen vid infästning av stormhake och stormhakehållare där vatten kan tränga in. Detalj av infästning av stormhake, nedersta bilden.
Foto: A Olsson-Jonsson
Droppbleck monteras ovanför fönstret för att dränera bort inträngande vatten genom fasadmaterialet.

Exempel på en trolig otät anslutning mellan plåtinklädd träram och fönsterbleck.

Foto: A Ekstrand-Tobin