Kyla och drag

Termiskt klimat

Termisk komfort betyder att människan upplever jämvikt med omgivande klimat. Det känns varken för kallt eller för varmt, man känner ingen dragkänsla eller obehaglig temperaturskillnad. För att detta ska upplevas måste en mängd olika parametrar vara i balans:

De grundläggande parametrarna för att beskriva det termiska klimatet är lufttemperatur, strålningstemperatur, lufthastighet och luftfuktighet. Dessutom använder man uttryck för temperaturer där strålning från kalla/varma ytor ingår (operativ temperatur) samt där dessutom inverkan av drag ingår (ekvivalent temperatur).

Regler

I Socialstyrelsens Allmänna Råd 2005:15 Temperatur inomhus står om riktvärden för bedömning av det termiska klimatet i bostäder m m.

 

Tabell. Utdrag från Socialstyrelsens Allmänna Råd 2005:15 Temperatur inomhus. Värden för bedömning av olägenhet för människors hälsa. Skriften är i skrivande stund under revidering.

 

  Riktvärden Rekommenderade
värden
Operativ temperatur Under 18 °C1 20-23 °C2
     varaktigt över 24 °C3  
     kortvarigt över 26 °C4 -
Skillnad i operativ temperatur mätt
vertikalt 1,1 m och 0,1 m över golv
- ej över 3 °C
Strålningstemperaturskillnad    
     Fönster - motsatt vägg - ej över 10 °C
     Tak - golv - ej över 5 °C
Luftens medelhastighet - ej över 0,15 m/s5
Yttemperatur, golv Under 16 °C6 20-26 °C

 

1 För känsliga grupper, 20 °C

2 För känsliga grupper, 22-24 °C

3 Under sommaren, högst 26 °C

4 Under sommaren, högst 28 °C

5 Vid inomhustemperatur över 24 °C kan högre lufthastigheter accepteras

6 För känsliga grupper, 18 °C

 

Vi hänvisar vidare till Socialstyrelsens handbok med samma namn som även denna går att skaffa via Socialstyrelsens hemsida. I denna skrift beskrivs bland annat olika begrepp, lagkrav och standarder och utredningsstrategier.

Upplevelse av temperatur och drag

När en person klagar på drag beror det inte alltid på för höga lufthastigheter, utan har istället att göra med strålningsdrag, det vill säga förhållandet när den varmare människan avger värme genom strålning mot kallare ytor som till exempel dåligt isolerade ytterväggar, fönster och balkongdörrar. Detta förhållande kan således vara anledningen att fönster kan påverka känslan av drag i en byggnad:

Olämpliga fönsterbänkar och möblering kan leda till kallras

Fönsterbänkarnas uppgifter är att täcka av bröstningskrönets insida , att skydda mot kondens- och nederbördsvatten från fönstret samt att i åtskilliga fall även utgöra uppställningsplats för blommor m m.

 

Fönsterbänkarna bör utformas så att de inte skärmar av den från radiatorerna uppstigande varmluften från den kalluft, som faller nedåt utefter fönstret, utan så att luftmassorna blandas effektivt innan de går ut i rummet. Dessutom är det av vikt att radiatorerna ges samma bredd som fönstret och att deras överkant placeras nära fönsterbänken så att varmluftens höga utgångshastighet vid radiatorn inte hinner dämpas för mycket innan varmluften når kalluftsströmmen.

Referenser

Allmänna råd Socialstyrelsen 2005:15 Temperatur inomhus. Se under publikationer på www.socialstyrelsen.se.

 

Handbok. Temperatur inomhus. Socialstyrelsen. 2005. Se under publikationer på www.socialstyrelsen.se.

 

HÖGLUND, I., PETTERSSON, B. O., ÅHLGREN, B. Fönsterteknik. Byggförlaget. ISBN 91-85194-64-6. Stockholm 1984.

 

Välisolerade fönster bidrar till bättre miljö. Energimyndigheten LIP-kansliet. ET 14:2000/4 000. Broschyr från Statens Energimyndighet. Eskilstuna 2000.

 

Mätning av operativ temperatur (tar hänsyn till nedkylning från t ex fönster) vid en arbetsplats.

Foto: A Ekstrand-Tobin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övre bilden visar exempel på tät fönsterbänk och en olämpligt placerad möbel som hindrar den varma luften från värmeelementet att stiga uppåt. Den undre bilden ger exempel på en fönsterbänk som tillåter den varma luften att strömma upp över fönsterytan.

Foto: A Ekstrand-Tobin

 

RISK

Tätning av fönster i hus som saknar mekanisk ventilation kan resultera i en försämring av luftomsättningen och öka risken för fukt- och mögelskador. Vid all tätning och tilläggsisolering bör man försäkra sig om att byggnaden har en god allmänventilation. Se vidare risker kring placering av ventilationsdon i kapitlet om ventilation.