Buller

En byggnad med god ljudisolering ger en bullerfri miljö. Verksamhet och installationer bör vara tysta för att ljudmiljön skall vara god.

 

Ljud uppkommer genom förändringar av kraft, tryck eller hastighet. Stora förändringar ger mycket ljud och små förändringar ger lite ljud. Människan kan höra ljud som ligger inom frekvensen 20–20000 Hz (Hertz) om ljudnivån är tillräckligt hög, det vill säga över hörtröskeln.

 

Vissa ljud upplevs som välljud medan andra upplevs som buller, många gånger förknippat med i vilket sammanhang som det upplevs. Buller definieras som oönskat ljud och vilken effekt det har på människan är i hög grad individuellt betingat. Upplevelsen av buller beror bland annat på ljudnivån, exponeringstiden och bullrets karaktär. Buller kan orsaka hörselskador, sömnstörningar och stress. Det försvårar också tal och lyssnande samt minskar prestations- och inlärningsförmågan.

Ljudnivå

Ljudnivån på buller kan beräknas eller mätas med hjälp av standardiserade metoder. Ljudnivån kan anges på många vedertagna sätt. Ett sätt är att ange ekvivalent ljudnivå, som är det geometriska medelvärdet under den tid man mäter. Trafikbuller t ex anges ofta som dygnsmedelvärden. Ljudnivån anges i måttenheten dBA (decibel A, där A anger att man använt ett filter som efterliknar hörselns känslighet).

 

Exempel på olika ljudnivåer enligt Vägverket:

 

Svagast uppfattbart ljud 0–15 dBA
Svagt vindbrus 25 dBA
Normalt samtal 65 dBA
Storstadsgata 75 dBA
Startande långtradare 95 dBA
Diskotek 100 dBA
Smärtgräns 125 dBA
I närheten av jetplan 145 dBA

 

Byggnader och buller

En byggnad kan utsättas för buller både från insidan och från utsidan. Buller från insidan kan komma från den verksamhet som bedrivs i byggnaden men också från installationer av olika slag, som till exempel ventilation. Ljud från installationer är ofta lågfrekvent. Människor som störs av lågfrekvent ljud får vanligen ökande problem med ökad exponeringstid för ljudet.

 

Fönster i en fasad är oftast den svagaste länken när det gäller ljudisolering mot buller och ljud utifrån. Det buller som tränger in i en byggnad kan komma från vägtrafik eller järnvägstrafik utanför byggnaden, men det kan också komma från till exempel närliggande industrier. Vägtrafikbullret svarar dock för merparten av störningarna och i Sverige är ungefär 20 % av befolkningen utsatta för vägtrafikbuller som är högre än riktvärdena för godtagbar miljö enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) uppgifter.

Vägtrafikbuller

Ljudet från vägtrafiken kommer både från motorer och från däck hos fordonen. Vid högre hastigheter, över 50-70 km/h dominerar ljuden från däcken. Frekvensfördelningen för vägtrafikljudet beror dels på hur fordonen framförs och med vilken hastighet, dels på om ljudet är skärmat eller har hög markdämpning. Allmänt gäller att då hastigheten ökar blir ljudet mer högfrekvent och då hastigheten sjunker eller dämpningen ökar blir ljudet mer lågfrekvent.

 

Det finns angivna riktvärden för vägtrafikbuller för olika typer av bebyggelse. riktvärdena gäller vid nya eller väsentligt ombyggda vägar. Nedan redovisas riktvärdena för bostadsbebyggelse. De är antagna av riksdagen och är därmed bindande när åtgärder vidtas.

 

Följande riktvärden bör normalt inte överskridas vid nybyggd bostadsbebyggelse eller vid ny eller väsentligt ombyggd väg:

 

Några nyckeltal om vägtrafikens buller:

 


  Upplevelse av skillnader i bullernivåer:

3 dBA motsvarar en fördubbling/halvering av trafiken

1-2 dBA upplevs som en knappt hörbar förändring

10 dBA upplevs som en fördubbling/halvering av ljudnivån

  Fasaders ljudisolering:

Normala fasader: 25-30 dBA

Högisolerande fasader/fönster: 40-45 dBA

Skärmars/vallars bulleravskärmning: 5-15 dBA

 

För att minska vägtrafikbuller utanför bostäder är det vanligt att sätta upp bullerskärmar. Dessa kan reducera bullernivåerna rätt väsentligt (Vägverket).

 

Var kommer buller in?

Hur mycket buller och ljud som kommer in i byggnaden, påverkas i första hand av hur pass lufttäta fönstren är. Här är både tätheten mellan fönsterkarm och fönsterbåge liksom tätheten mellan fönster och omslutande vägg av stor betydelse, se Att täta fönster. Antalet glasrutor, glastjocklek, glasens tyngd och avståndet mellan rutorna påverkar också ett fönsters möjlighet att reducera utifrån kommande ljud och buller.

Ljud och buller kan också komma in via friskluftsventiler monterade i fönstren. Friskluftsventilerna har i regel väldigt dålig ljudisolering i öppet läge. Å andra sidan är den öppna arean oftast så liten att ljudgenomgången blir begränsad. Det finns friskluftsventiler med så kallade ljudfällor som gör att ljudisoleringen förbättras.

Förbättrad ljudisolering

En förbättring av ljudisoleringen hos befintliga fönster kan göras på flera olika sätt. Ett sätt är att förse fönstren med nya tätningslister mellan karm och båge samt att se till att drevningen mellan fönster och vägg är ordentligt utförd och att fogen på insidan är tätad. Oftast krävs det dubbla tätningslister för att uppnå mycket god ljudisolering.

 

Om fönstret är i gott skick kan det vara idé att sätta in en tilläggsruta för att förbättra ljudisoleringen. Hur detta kan utföras varierar från fönster till fönster beroende på fönstrets konstruktion. Tilläggsrutan har störst effekt när den relativa glastjockleksförändringen är som störst. Att montera in en tilläggsruta i ett fönster bidrar inte bara till att ljudisoleringen förbättras utan även att värmeisoleringen blir bättre.

 

Slutligen kan det gamla fönstret bytas mot ett nytt med bättre ljudisolerande egenskaper. Vid alla fönsterbyten är det viktigt att anpassa de nya fönstrens utseende till byggnadens arkitektur så att inte den estetiska helheten förstörs. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) skall ändringar i en byggnad göras varsamt så att byggnadens karaktär beaktas.

 

De flesta fönstertillverkare har idag ljudisolerade fönster i sin produktion. Ljudisoleringen redovisas som reduktionstal, som anger hur mycket ljud som fönstret stänger ute uttryckt i dB inom ett bestämt frekvensområde. Den angivna ljudreduktionen gäller under förutsättning att fönstret är rätt monterat och väl tätat mellan karm och vägg. Ett äldre 2-glasfönster har en ljudreduktion på ca 30 dB medan ett ljudisolerat fönster kan ha en ljudreduktion på upp mot 45dB.

 

Några enkla regler för ett väl ljudisolerat fönster:

Referenser

Fasad mot buller och luftföroreningar. 1999. VV Publikation 1999:88, SP INFO 1999:08. Vägverket, Boverket, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.

 

Innemiljö & människors hälsa. 5 Byggnadsutformning. 2000. Hus & Hälsa. T12:2000 Byggforskningsrådet, Stockholm.

 

PALANDER, C. 1998. De boendes erfarenheter av bulleråtgärdare fönster. Avdelningen för miljö och naturresurser, Vägverket, Borlänge.

 

Trafikbuller. 2004. VV Publikation 1995:40, reviderad 040219. Vägverket, Naturvårdsverket.

 

Mätning i fält av ljudisolering hos fönster.
Foto: SP Akustik
 

 

 

 

 

Mätning i laboratorium av ljudisolering hos fönster.
Foto: SP Akustik